Frustration

Jag vill börja träna igen. Vill känna att jag gör något igen. Men det går inte. Klarar inte ens av vattengympan. Och den har jag alltid klarat av innan. Men nu åker jag inte ens dit. För jag vet att jag inte kommer klara det. Jag är alltså väldigt dålig. Sämre än vad jag antagligen någonsin varit. Och det känns. Verkligen. Jag klarar inte att hålla mig vaken utan vid tre-fyra så behöver jag sova två timmar. Och sen efter det så är jag pigg fram till tio. Då jag somnar igen. Sen börjar natten. Sova en halvtimme, vara vaken en halvtimme, sova en halvtimme och så håller det på fram tills jag går upp helt enkelt. Väldigt jobbigt då man på dagarna inte känner att man räcker till. Jag orkar inte med det jag vanligtvis orkar med. Vilket gör att frustrationen blir enorm..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0