Kartlägga ångest

Jag vet inte varför. Varför ångesten kommer såhär på söndagar vet jag inte. Det bara kommer som ett slag i bröstet. Jag vet att jag inte har något att oroa mig för. Eller jo det har jag men inget speciellt. Inget som liksom skulle sätta igång ångesten såhär. Visst jag har tre sjukhusbesök i veckan. Och det på tisdag kommer bli ett hemskt besök, det är mitt sista bad på ASL. Sista gången jag får sitta i väntrummet och prata med Sanna, Lucas, Lotta och de andra. Jag har badat på tisdagar 16.00 på Astrid Lindgrens barnsjukhus sen 08. Det är fem år. Såg kommer göra allt för ont att säga Hejdå. Vi har blivit som en liten familj. Som stöttar varandra genom allt. Delar på allt.
Även fast att det känns jobbigt så förklarar det inte varför jag varje söndag vill skrika och gråta av trycket som sätter sig över bröstkorgen...

Jag får helt enkelt försöka fundera på det. Kom och tänka på ett tips jag fick för många året, av en gammal gammal vän jag inte pratat med på väldigt länge. Han sa iallafall att om man precis när ångesten kommer. Skriver ner tid på dygnet, vad man senast tänkte på och känslan. Så skulle man kunna kartlägga sin ångest. Inse vad som triggar igång det. Ska nog försöka mig på det!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0